Blev helt rörd när jag läste om denna deprimerade apa i Aftonbladet.

Den lilla apan övergavs av sin mamma och tappade livslusten.

Han höll på att dö.

Men en vit duva kom till räddning.

Veterinären gav inte det apatiska djuret något större hopp.

Men det var innan den lilla apan träffade duvan.

– Deras relation verkar ha gett honom en helt ny syn på livet, säger anställda vid djursjukhuset i Daily Mail.

Apan och duvan uppges ha format ett så starkt band att de aldrig viker långt från varandras sida.

Japp jag är grymt stolt över mej själv!

Hade skola idag 9-12 (ja jag vet sjukt soft...)

Sen ville min

 kära klasskompis lise gå på stan å kolla på nya jeans å skor,

vilket lät superkul (som den shopoholic man är)

MEN jag sa "tack men NEJ tack! Jag ska hem å läsa!"

  Shit va bra gjort! Så nu är jag hemma, har precis käkat lunch å ska snart kasta mej över min bok! (okej, kasta mej över var kanske ett starkt meningsval..) Men ändå, nu förtjänar jag en klapp på axeln!

Ooo yeaah!